Start > OM KLÖVSJÖ > Skrivet om Klövsjö

Skrivet om Klövsjö

Allt sedan den första nedteckningen som rör Klövsjö (år 1410) har det skrivits en hel del om byn och dess invånare. Allt från gedigna historieskildringar till släktböcker, ordbok, böcker om personer från Klövsjö samt otaliga artiklar i olika tidningar.
Vissa av verken som nämns går att köpa på Turistbyrån.

____________________________________________________________________________


"ULLBERGSBÖCKERNA"

"Bönder, torpare och knektar i det gamla Klövsjö" i två delar från 1933
skrevs av Gösta Ullberg som var präst i Klövsjö under åren 1921-1928.

Ullbergs genuina historieintresse ver troligen en starkt bidragande orsak till att han bemödade sig att skriva dessa två tjocka och faktaspackade verk om Klövsjö.

På böckernas inledande sidor kan man läsa " En sockenkrönika grundad på arkivens dokument och de gamlas berättelser", och det är just det som är så roligt och intressant med dessa böcker. Fakta från arkiv och äldre skrifter blandas med berättelser och sägner vilket gör böckerna mer levande på något sätt.

FÖRSTA DELEN

I första boken skriver Ullberg om Klövsjös historia från forntiden till den tid då böckerna skrevs. Man kan läsa om fornfynd gjorda i och kring Klövsjö, om hur Klövsjö genom historien svarat inför såväl svenska som norska och danska kronan (staten), hur olika krig påverkat männskorna i Klövsjö, hur man levt i Klövsjö under äldre tider och en gedigen genomgång av historien om Klövsjös olika gårdar, hur de gått i arv, brukats och avstyckats.

Utdrag ur första delen:

"Torparna voro alltså många i den lilla byn, och det är icke att undra på att >byamännen beklagade, at flera torpare än byens ägor kunna bära, inkommit<. Över huvud taget rådde nog i gamla tider en viss rivalitet mellan bönder och torpare." (s. 42)

"Om krigsväsendets organisation i Jämtland under den danska tiden kan inte mycket sägas, enär källor saknas. Vi veta endast, att jämtarna voro skyldiga att själva hålla sig med vapen och på kallelse draga ut till landets försvar. (...) Mot slutet av denna tid upprättades ett kompani om 300 man, över vilket länsmannen på Trondhjems gård förde befälet. (...) Till äldsta tiders krigsväsende hör även anordnandet av vårdkasarna eller som de här kallas >vatar<, stora högar av ris och tjärvet, som uppstaplades på höga berg och antändes för att signalera fienders ankomst. Märken av dylika vatar finnas här på Skalberget, Brännhögen (därav namnet) och Ramberget." (s. 509)

"Man kan icke giva en fullständig bild av Klövsjö historia under 1800-talet utan att också omnämna en företeelse, som satt djupa spår i socknens liv, nämligen utvandringen till Amerika. Här hemma var det trångt och fattigt. Genom upprepade gårdsklyvningar hade tegarna bllivit allt mindre och mindre. Den bästa marken var redan uppodlad, den som ännu kunde upptagas, var karg och stenig. Arbetsförtjänster erbjödos sällan i denna avskilda bygd. Kommo så därtill ej sällan hårdår, då det oblida klimatet tvingade människorna till att äta barkbröd eller svälta." (s. 582)
 

ANDRA DELEN

Bok nummer två handlar om kyrkan, skolan och näringslivet i byn samt infrastrukturen, sägner om övernaturliga ting och vad resenärer och forskare sagt om Klövsjö.

Utdrag ur andra delen:

"Klövsjö nuvarande kyrka är byggd av kyrkobyggmästaren, bonden och kyrkvärden Pål Persson från Stugun. (...) Utmärkande för hans kyrkobyggnader är framförallt måttfullheten och de vackra harmoniska proportionerna i ytor och linjer, egenskaper, som också komma till synes i Klövsjö kyrka. Vår lilla kyrka hör icke till de märkvärdiga, till vilka konsthistorikerna trängas. Men huru tilldragande är den ändock icke med sina väl avvägda linjer och sin enkla vita skönhet, där den ligger i dalens grönska mot bakgrunden av blånande fjäll." (s. 658)

"År 1869, när skiftet var klart, börjades de stora avverkningarna inom socknen. Pengar tillflöto icke blott för skog som såldes utan arbetsförtjänsten var också god. Sedelpackor på 1,000 riksdaler och mera spände ut plånboken i böndernas fickor, och under den s.k. stortiden, som inträffade åren närmast efter fransk-tyska kriget 1870-71 kunde en timmerkörare tjäna 50 kr. och en som täljde bjälkar eller högg timmer 20 kr. om dagen. Men nu sparades heller icke på pengarna. Hit kom en hel mängd arbetsfolk från alla delar av landet, även utlänningar, de flesta män med vilda seder. Nu dugde inte brännvinet längre. Det skulle vara vin och sådant fick fritt säljas." (s. 701)

Båda böckerna är rikligt illustrerade med fotografier, porträtt, kartor, ritningar, tabeller och skisser.
____________________________________________________________________________

1900-TALETS KLÖFSJÖ 

Denna bok är en sammanställning som gjordes 1989 efter flertalet studiecirklar om "en bygd i förvandling".
Cirkeldeltagarna/författarna ville lämna en påminnelse om 1900-talets Klövsjö till kommande generationer.

Innehållet tar sin utgångspunkt i författarnas egna minnen vilka i vissa fall bekräftas med fotografier, tidningsartiklar eller annan "fakta". Boken är full av minnen från barndom, hårt arbete i skogen, livet på fäboden, kungabesök, fårutställning, timmerforsling, skidtävlingar, ja om i stor sett allt som tillhörde vardagen.

Utdrag ur boken:

"I min barndom var vi tre grannar som gjorde sällskap med våra djur. Buförsdagen stod vi ute på Tomtangården och lyssnade efter bjällerklangen från de andra. När den hördes, var det vår tur att släppa loss kossor, får och getter för att tillsammans med våra grannar samlas på bygatan för gemensam färd upp till landsvägen och de åtta kilometrarna upp till fäboden." (s. 30)

"Ett arbete på en timmerbröt fordrar av karlarna både styrka och vighet. De våta, rundbarkade stockarna är hala som vore de smorda med såpa och svåra att balansera på. Men åratals vana gör att flottarna trots detta kan arbeta där, medan vattnet forsande brusar runt dem." (s, 61)

"Förr i tiden dansade man på "föusgälla" (ladugårdsvind) eller på logen. Otaliga hårresande historier har berättats om årets stora fest, Mikaelidansen på logarna i det gamla Klövsjö. Under stortia 1875 dansades och lektes i föuskammarn och lite verstans." (s. 92)
____________________________________________________________________________

JORDBRUK I FJÄLLKANTEN

Skriven av Annika Hallinder och utgiven i STF´s årsskrift 1977.

Beskriver Klövsjö och jordbruket som bedrivs i byn. Trots att mycket har hänt sedan Hallinder skrev sin text är det ändå mycket som fortfarande är sig likt. Kapitlet innehåller en hel del bilder som hjälper läsaren att se hur mycket, men ändå ganska litet, som hänt i byn sedan 1977.

Utdrag ur texten:

"De många och långa gärdesgårdarna har blivit något av ett kännemärke för Klövsjö by. De inhägnade då liksom nu byns inägor för att utestänga lösgående, skogsbetande boskap. Åkerbruk och boskapsskötsel har nämligen i alla tider utgjort Klövsjöbornas huvudnäringar - en tredjedel av byns cirka 150 hushåll ägnar sig åt jordbruk med kreatursdrift - varför Klövsjö ännu framstår som en utpräglad jordbruksby." (s. 150)

"Fäboddriften framstår idag måhända som det märkligaste och ålderdomligaste draget i Klövsjöbondens boskapsskötsel. (...) Förr hade nästan varje gård en vår- och en fjällvall. Den förra låg närmast byn och förvandlades på sensmmaren till höstvall." (s. 154f)

"Andra typiskt manliga sysslor är fisket och jakten. Fisket i Klövsjön är samfällt, men besökare kan lösa fiskekort. Numera fiskar man mest med nät och spö, medan det förr så vanliga notfisket alltmer övergår till att bli en turistattraktion. Ljungan reglerades nyligen vid Klövsjön. Sjöns uppdämning har trots farhågor från byborna ännu ej märkbart påverkat fisketillgången - "fast så småningom kommer nog siken, harren och öringen att försvinna och det bli mest insjöfisk"." (s. 158)
____________________________________________________________________________

KLÖVSJÖORD

En ordbok skriven 2001 av Gösta Edlund, Petter Johansson och Einar Andersson.

I Klövsjö talas en dialekt som av många anses vara mycket speciell. Kanske så speciell att den borde anses vara ett eget språk?

I boken kan man läsa hur det kommer sig att den överhuvudtaget skrevs, om varför Klövsjömålet låter som det låter, generell språkhistoria och naturligtvis förklaringar till ett otal ord på Klövsjömål.

Vissa förklaringar är illustrerade.
____________________________________________________________________________

TVÄRVIGGEN FRÅN KLÖVSJÖ

"Tvärviggen från Klövsjö. En fjälljägare berättar"
utkom 2002 och handlar om författaren, Arne Bromée.

Denna självbiografi handlar om en man som ofta valde att gå sin egen väg, trots att andra höjde på ögonbrynen och kanske till och med skakade på huvudet åt hans idéer. Det handlar om en mångsysslare med stort intresse för djur och natur samt stor kärlek till familjen och hembygden. I prologen kan man läsa att han ofta uppmanats att skriva ner allt han upplevt och varit med om, att göra ett "bokslut",och det är just det denna bok är. En sammanfattning av ett långt och händelserikt liv.

Utdrag ur boken:

"När skogsbolagen 1860 försökte att köpa skog i Klövsjö misslyckades de helt och en av deras köpare sa:- Inte ens Vår Herre kan tukta Klövsjöborna. Ger han dem ett svagår, så äter de fisk!" (s. 5)

"När skolan var slut blev jag inkallad. Jag mönstrade och blev uttagen till befälsutbildning på I5 (fältjägarna i Östersund). Min tvillingbror Örjan gick där samtidigt och eftersom ingen kunde se skillnad på oss, var det lätt gjort att byta plats när det passade. På helgerna åkte vi hem till Klövsjö, och när vi stigit av tåget i Kvarnsjö 13 km från Klövsjö ringde vi efter taxi. När den kom satte vi på oss skidorna och bad chauffören köra så fort som möjligt hem till Klövsjö. Spännande så det räckte, men vad vore livet utan sådana tillfällen?" (s. 21)

"Livet erbjuder oss många vägar, en del raka och släta, andra krokiga och slingrande och man kan aldrig i förväg se vad som finns bakom nästa kurva. De vägar i livet jag valde att följa, beror på en rad olika slump-mässiga händelser, men ledmotivet, den röda tråden i mitt liv, som följt mig från barndomen fram till nu, är min osvikliga tro på det rätta, min vilja att bli bäst och min kärlek till djuren och naturen." (s. 94)
____________________________________________________________________________

 

Hör gärna av dig om du känner till fler böcker som bör omnämnas.

             Klövsjö Byförening | Box 271, 840 32 KLÖVSJÖ |  lena@klovsjoby.se