Start > OM KLÖVSJÖ > Historia

Historia

Klövsjö är en by med lång och intressant historia.  I dagens Sverige kan Klövsö anses som en by "mitt i ingenstans" men så har det inte alltid varit. Långt ifrån. Klövsjö har under åren passerats av ett otal pilgrimmer på sin vandring mot Nidarosdomen i Trondheim och av kanske ännu fler forbönder på resa mot marknaden i Röros i Norge. Dessutom har byn haft besök av minst en kung.

Utdrag ur byns historia innehållande en mängd fakta presenteras här nedan.

Namnet Klövsjö
Sägnen säger att byns första nybyggare var en norrman som kom klövjande hit över fjällen. Han tappade klövjan i sjön och därav namnet Klövsjö. Detta är dock en oriktig förklaring, Klövsjö har ingenting med klövja att göra, utan namnet kan eventuellt härledas ur klev = brant bergsrygg, över vilken man måste kliva, som Gösta Ullberg skrev i sin sockenkrönika.

Många anser att långt tillbaka i tiden kan Klövsjö ha kallats Klevsjö, klev är urgammalt och förekommer både i Norrland och i södra Sverige. I ett lexikon står det att klev är ett mindre brant ställe på en annars tvär och obestiglig bergssida. Den äldsta bebyggelsen i Klövsjö liksom den långsmala sjön låg och ligger fortfarande inklämt mellan fjällen i väster och backarna i öster. Troligen är att namnet kommer av klev men vad det egentligen betyder är det ingen som vet.

 

Första bosättningen
När de första människorna bosatte sig i Klövsjö är svårt att veta, men för ca 15 000 år sedan räckte inlandsisen ända ned till mellersta Tyskland. När isen började smälta undan kom samerna med sina renhjordar och när det gått ytterligare 7000 år var de framme vid Klövsjöfjällen där de började fiska. Bevis för detta fick man 1961 när Knut Linder, Sven och Sivert Nilsson drog not vi Sundet och en harpunspets av ben råkade följa med noten upp ur sjön. Föremålet är ett 17 cm långt hullingförsedd spets som hört till en harpun. Spetsen som är tillverkad av ben är ca 5-6 000 år gammal. Spetsen är ett av de allra äldsta fynden i Jämtland och återfinns idag på Historiska museet i Stockholm. En kopia finns på Jämtlands läns museum. Spetsen borde vara från södra Sverige eller från Danmark där de så kallade maglemosemänniskorna bodde på den tiden. Kring Klövsjön har man, bland annat, också funnit en spjutspets från järnåldern ca 4 000 år gammal. Man har även hittat ett 10-tal stenklubbor som använts som knackverktyg. Vid Klövsjön finns ett 60-tal nu kända boplatser från järnåldern.

 

De äldsta bosättningarna kring Klövsjön finns vid Sundet, ett vadställe mellan Klövsjön och Lännessjön. Det var troligen jägare och fiskare från östkusten som passerade genom bygden på väg västerut efter sjö systemet. Vid Sundet har man funnit en mängd fångstgropar som man använt att fånga större djur med, tex älg. När man på 1960-talet byggde en väg förbi Sundet, fann man en mängd skelett som bekräftar att där funnits bosättningar. Det strategiska stället mellan två sjöar och vid ett vadställe bör tyda på att där varit intensiv bebyggelse. Det fanns gott om fisk i sjöarna och villebråd i skogarna.

 

Det kom även människor västerifrån och slog sig ned här. År 700 var det stora motsättnigar mellan olika folkgrupper i Norge, många slog sig då ned i Jämtland och Härjedalen. Norrmännen som bosatte sig i bygden förde med sig sin kultur, en kultur som lever kvar än idag. Inte minst i språket som än idag i mångt och mycket liknar trönderskan.

 

Människorna vid Sundet levde av jakt och fiske och när detta minskade vid tiden för digerdöden på 1300-talet flyttade man sin bopålar till den plats där byn idag ligger. Med tiden började fler bruka jorden och befolkningen blev större, då flyttade man längre upp på sjöns nordsida och längre österut till den plats, där kärnan av Klövsjöby idag ligger.

 

Jorden i Klövsjö är synnerligen bördig trots att byn ligger nära fjällen. Enligt sägen ska det ha varit en norrman som först kom till Klövsjö och bosatte sig nedanför nuvarande Östbacken. Att norskt blod flyter i Klövsjösläkternas ådror är utan tvivel, det bevisas bland annat av att det äldsta kända namnet är av norskt ursprung, Halwardh i Klifsio 1410. Halwardh nämns i ett skuldbrev till domprosten Jens Nilsson i Uppsala.

 

Jakt och fiske har alltid haft stor betydelse för skogsbygder i äldre tider, detta gällde i högsta grad i Klövsjö. En skogsköpare på 1860-talet som under missväxtåren förgäves försökte ena bönderna att gemensamt sälja skogen lär ha sagt ”Inte ens Vår Herre kan tukta Klövsjöborna. Ger han dem ett svagår, så äter de fisk.”

 

Freden i Brömsebro 1645

Jämtland, och då även Klövsjö, blev svenskt genom freden i Brömsebro den 13 augusti 1645. Men detta ledde dock inte till något lugn för Klövsjöborna utan små drabbningar fortsatte lite här och där. År 1633 underhöll bönderna i Klövsjö en rustmästare, en korpral och tolv gemena dragoner. 1666 underhöll man en rustmästare och åtta gemena dragoner. Detta var mycket betungande för Klövsjöborna och övriga människor i det glest befolkade Sverige.
 

Utvandring

Som från de flesta byar i landet började folk utvandra under slutet av 1800-talet. 1869 utvandrade de första Klövsjöborna till Amerika. Det var Göran Morin, hans hustru Anna och sonen Göran. De bosatte sig i Aiken. För att få komma in i Förenta staterna var man först tvungen att åka till Stockholm för att skaffa pass, det tyckte de var alldeles för dyrt. Så det reste istället till Östersund där de kunde få ett Canadensiskt pass för att sedan kunna ta sig till Förenta staterna. Det var utflyttning mest varje år från 1887-1923. Ca 400 personer utvandra, vilket är mycket från en endaste by. Endast ett fåtal återvände till Klövsjö

 

1960 började man bygga skidcenter i Storhogna och 1973 öppnade Klövsjös egen skidbacke, Katrinabacken.

 

Skola

Sveriges första allmänna folkskolestadga kom 1842, som sa att varje församling var skyldig att inrätta minst en folkskola. Det kom att dröja några år innan Klövsjö fick sin skola, man skyllde på att man inte hade råd men när man läser protokollen från sockenstämmorna märker man att det var motsträvighet mot nya och ”onödiga” reformer. Först 19 september 1852 , 10 år efter stadgans införande, fattades det avgörande beslutet om allmän folkskola i Klövsjö. Den förste ordinarie folkskolläraren blev Jonas Fredrik Almström från Arboga. Någon skola kunde man dock inte bygga utan man hyrde skollokal och boende i gårdarna.

Läraren som också var klockare fick 155 Rdr banco utom fri bostad och ved. 1861 fick skolan äntligen egna lokaler, då byggdes den första folkskolan på samma plats som nuvarande ”storskolan” ligger. 1893 flyttades skolan till en byggnad vid kyrkan, vilken kallades mellanskolan, den revs 1952. Därefter flyttade man undervisningen till nuvarande storskolan, som byggds på samma plats som den gamla. 1934 byggdes det hus som än idag utgör större delen av dagens skola. 1879 inrättade man småskolan, förste lärare blev P Andersson som tjänstgjorde till 1909, först hyrde man rum i gårdarna, sedan höll man till sockenstugan, först 1893 kunde den flyttas in i egna lokaler i mellanskolan. När denna revs flyttade man ner till nuvarande skola. I nuvarande skola återfinns idag förskola och skola till och med år 6.

             Klövsjö Byförening | Box 271, 840 32 KLÖVSJÖ |  lena@klovsjoby.se